FÖR 100 GENERATIONER SEDAN

FÖRUTSÄTTNINGAR


Hur såg det då ut i världen för 100 generationer sedan? Hur långt hade man hunnit? Vilka var tongivande? Här kommer en kort översikt över olika kulturers utvecklingsstadium vid 600 f. Kr.

Kina: Chou-dynastin hade invaderat landet på 1000-talet och fördelat det efter feodalsystemet. Som mest fanns det uppemot 100 förläningar samtidigt. Nu fanns det bara ett drygt tiotal län kvar, som kämpade mot varandra under sina feodalherrar. Den klassiska litteraturen med bl.a. Konfutius läror börjar ta form. Man hade stor egenproduktion av järn.

Japan: Det finns belägg för den s.k. Jomonkulturen, som dock bara var en enkel jakt- och fiskekultur, i bästa fall i förstadiet till en civilisation.

Indien: De fyra Vedaböckerna hade kommit till och den Vediska civilisationen började utvecklas. Indusdalens gamla civilisation har dock knappast lämnat några spår. Den indo-ariska invandringen hade tagit över och hinduismen verkade som samhällsbildande kraft.

Övriga Asien: Stora kulturer i Mellersta Östern. Singhaleserna bosatte sig på Sri Lanka.

Amerika: I Peru florerade den s.k. Chavín-stilen i krukmakeriet med sina berömda jaguar-motiver. Nazca-kulturen längre söderut började visa enstaka livstecken. I Colombia började San Agustin-kulturen vid Rio Magdalenas övre lopp. Jätteskulpturer i sten och megalitiska gravvårdar har hittats. Mayakulturen hade sina första bosättningar i Tikal och Uaxactun i Guatemala, även i Mexico fanns början till flera kulturer, t.ex. La Venta, eller Zapotekernas Monte Alban-kultur i Oaxaca. Nordamerikas indianer var för det mesta ännu endast organiserade i jakt- och fiskesamhällen.

Afrika: med undantag för Nordafrika (Medelhavskusten) fanns inga större civilisationer.

Europa utom Medelhavsområdet: Kelterna fanns, men de var bara i början av en civilisation (så mycket längre kom de aldrig). I Hallstattkulturen höll man på att överge bronset till förmån för det hårdare järnet. Järnet användes först som inlägg i bronset (i vapen, etc.) innan man övergick till riktiga järnföremål. Bland gravgåvorna finner man vid denna tid även ett skifte från svärd till dolk. Det var ungefär lika vanligt att bränna liken som att begrava kroppen.
Ibererna nämns av grekiska bosättare i västra Medelhavet, men mer vet man inte om dem. I Mellaneuropa fanns Gallerna, men de var än så länge mest vilda stammar. Skyterna fanns i Östeuropa, norr om Donau och in mot Asien - de hade sporadiska handelskontakter med andra folk, men låg klart efter i civilisationsutvecklingen ännu. I Skandinavien behövde man ännu 100 år för att lämna bronsåldern.

Medelhavesområdet och Mellanöstern. Här fanns det stora aktiviteter. I Italien fanns etruskerna och romarna hade börjat skriva historia. Det fanns också mindre stammar, som sabiner, oskaner, mm., dock utan att kunna jämföra sig med de mer betydande. I Grekland var det full blomning, främst genom stadstaterna. I Nordafrika fanns egypter och fenicier. I Mellersta Östern fanns en mängd småfolk, här hittar vi också många civilisationer som inte har klarat sig, liksom i den grekiska övärlden. Judarna och babylonierna var de två mest framstående stammarna, som ännu fanns kvar. Norr därom, i Mindre Asien befann sig ett virrvarr av små nationer. Här hittar vi perser och meder, lyder och lykier, kikilier, massageter, m.fl. Det pågick en ständig stävan efter makt och utrymme, så att hela denna tid var fylld av allianser, slagsmål och maktövertaganden. Assyrierna var de som senast fick "lämna in", bara 12 år innan vi börjar vår studie.

Hur såg då dessa civilisationer ut? Man var i regel skrivkunnig, det vill säga ett fåtal var det, men det innebar en stor fördel i utvecklingen. Dels skapade det en större möjlighet att befästa lagarna, dels skapade det också en skriven skönlitteratur, som inte längre var beroende av återberättande. Man hade en egen identitet genom att tillverka konst och konstföremål - standarden här varierar, men finns hos alla uppräknade. Arkitekturen hade gjort framsteg här och var, man kunde bygga tempel, gravvårdar och minnesmål. Och sist, men inte alls minst, började man skönja filosofiska tankegångar och en början till allmänsocialt medvetande. Och det är väl ändå de senaste punkterna som gör en civilisation värd namnet?


Copyright Bernhard Kauntz, Västerås, augusti 1996 - augusti 2002
Till , till eller till

webmaster@werbeka.com