AFRODITE

Personalia:
Far: Zeus (1), Uranos genitalier (2)
Mor: Dione (1), Havsskum (2)
Make: Hefaistos
Älskare:
.		 Anchises, Ares, Hermes,
Dionysos, Adonis
Avkomma:
.
.
.
.
.		 (av Anchises) Aeneas
(av Hermes) Hermafrodit
(av Ares) Deimos, Phobos, Harmoneia
(av Hermes eller Ares) Eros
(av Dionysos) Priapos
(av Adonis) Beroe
"Fakta":
En av de olympiska gudarna. Kärlekens, skönhetens och fruktbarhetens gudinna. Möjligtvis har hon sitt ursprung i den orientaliska mytologin som Ishtar eller Astarte. Hennes romerska namn: Venus. Hon symboliserar inte nödvändigtvis kärleken inom äktenskapet, det fanns till och med kulter, i vilka hon figurerade som den heliga prostitutionens gudinna. Attraktivitet och nöjet av den sexuella akten faller däremot säkert inom hennes område.
Hon ägde en gördel ("charis" - jfr. karisma) med vilken hon kunde få vem som helst att falla för henne. Till hennes attribut hör framför allt en spegel, rosor och vilda djur, men även många andra blommor och mindre djur. Hennes viktigaste tempel finns på Cypern, vid Paphos.
Myten:
Hon sägs vara född vid ön Kythera ur havsskummet, som bildades kring Uranos avskurna lem, som Kronos hade kastat i havet efter revolten mot sin far. Grekiskans "aphros" betyder just skum. Vindguden Zefyros blåste henne sedan på ett musselskal till Cypern, där hon landsteg.

Hon stod på Trojas sida i det trojanska kriget, som hon mer eller mindre var huvudansvarig för. Eris, tvdräktens gudinna, gav Paris ett äpple, med vilket denne skulle kora den vackraste bland Afrodite, Hera och Atena. Afrodite mutade Paris, genom att lova honom Helenas kärlek. Paris gav äpplet till Afrodite och rövade sen bort Helena från sin make Menlaos - vilket var den direkta orsaken till kriget. Gudinnan sårades även i handen av den dödlige Diomedes, när hon ingrep i striden för att skydda sin son Aeneas.

Scenario:
Afrodite (blek av vrede, rasande):
Jaså! Det är så det går till! Det händer fort, när man är upptagen med annat! Innan man vet ordet av, har ens älskare skaffat sig en älskarinna. Det hade jag inte trott om Ares. Fast sen är han ju karl, och de är ju lika, allihopa. Så fort de ser ett kjoltyg sjunker hjärnan genom halva kroppen på dem och sen kretsar tankarna bara däromkring.
Men jag är säker på att hon lade an på honom, den slynan. Morgonrodnadens gudinna! Jojo, det är så vackert att man kan spy! Men vänta du, Eos, din lilla hora, jag ska allt visa dig vad morgonrodnad är. Må du vara förbannad i oändlig tid till att alltid vara förälskad! Du ska för alltid brinna av lusta, du ska kräla i stoftet av begär, du ska längta dig sjuk, du ska komma att hata dessa känslor - så att du kommer ihåg att inte korsa Afrodites vägar igen, och framför allt inte hennes läger.
Guercino: Venus, Mars och Cupido
© Bernhard Kauntz, Västerås 1998
Tillbaka till eller till

update by: webmaster@werbeka.com