ATHENA


Personalia:
Far: Zeus
Mor: Metis

"Fakta":
(Det glorifierade) krigets gudinna, samt även vishetens och hantverkarnas, framför allt smedernas, spinnarnas och vävarnas. Hon var stadsgudinna i många orter, men framför allt i Aten, där hennes heliga fågel, ugglan, blev stadens symbol. Hon bar även binamnet "Parthenos", eftersom hon tillbads som ungmö. Därav kommer beteckningen för Parthenontemplet på Akropolis i Aten. Fast även i många andra städer var akropolis vigd åt Athena, t.ex. i Argos eller även i Troja. Förmodligen var Athena en förgrekisk gudinna, möjligtvis en orientalisk. Hennes namn återfinns redan på en Linear B tavla från Knossos. Hennes romerska namn var Minerva.
Myten:
Den mest kända myten är den om hennes födelse. Zeus skulle få barn tillsammans med Metis. Men någon spådde honom att om Metis skulle få en son, så skulle denne bli härskare över både gudar och människor. Då slukade Zeus Metis för säkerhets skull. Fast när han hade gjort det fick han outhärdlig huvudvärk. Slutligen sa han till Hefaistos att slå honom med en yxa i skallen. När denne gjorde det, föddes Athena ur Zeus huvud, med stridsrop och iförd gyllene vapen.
En annan myt berättar om att Athena och Poseidon grälade om vem som skulle få härska över Attika. Men eftersom hon gav landet oljeträdet, beslutade en gudomlig skiljedomstol att området skulle tillfalla henne.
Kommentar:
Som krigsgudinna var Athena framför allt ansvarig för den diplomatiska krigsföringen, alltså intrigerna, det blodiga slagsmålet överlämnade hon åt Ares.
Den stora utbredningen av Athena-kulten ledde till en mångfald olika myter, men gav henne också många olika attribut. Så är hon t.ex. ibland hälsans gudinna eller förutseendets, fast å andra sidan bär hon ibland även binamnet "Medusaansikte", inte minst eftersom hon ska ha fäst Medusas ansikte på sin sköld.

Botticelli: Pallas Atena tämjer kentauren

Bernhard Kauntz, Västerås 1998
Tillbaka till eller till

webmaster@werbeka.com