HADES


Personalia:
Far: Kronos
Mor: Rhea
Maka: Persefone
Älskarinna: Minthe

"Fakta":
En av de olympiska gudarna. Underjordens gud. Namnet betyder "den osynlige", kanske efter den legendariska hjälmen, som han fick av Cykloperna och som gör bäraren osynlig. Kallades också Aides i äldre och Pluton i nyare tider. Det senare namnet betyder "den rike" och har att göra med att han även bevakade underjordens skatter, dvs de viktiga metallerna, som fanns under jorden.
Förutom ett tempel i Elis finns det inga kultplatser till hans ära.
Hans attribut är en gaffel med två uddar och hans vagn dras av fyra kolsvarta hästar. På avbildningar bär han även ofta på en spira.
Scenario:
En blomsteräng på Sicilien. Afrodite i samspråk med sin son Eros, ser med misshag att Persefone, som inte hör till hennes vänner, plockar blommor där. Plötsligt närmar sig Hades och Afrodite smider en finurlig plan. Hon uppmanar sin son att skjuta en pil mot Hades...
Hades (brummande): Nej, nu har jag nog av livet ovan jord. Det ska bli skönt att komma hem igen. Det här myckna ljuset är inte bra för sinnelaget. Titta där! Fruntimmer som plockar blommor - kan det finnas något fjantigare? Jag står inte ut med så mycket gulligull.
(Tar sig åt hjärtat.) Aj, vad var det? Det bara stack till. Om jag inte vore odödlig, skulle jag kunna tro på en hjärtinfarkt. Men vad är det som händer? Jag börjar känna mig så konstig.... Titta, är inte det där Persefone? Grann flicka, det. Ojojoj, så det snurrar. Egentligen är det ganska tråkigt att vara alldeles ensam i underjorden. Om jag skulle fria? Göra henne till drottning - det kan hon inte säga nej till. Jag tror, vid Zeus, att jag gör det.
(Förvånad, intensiv): Vad? Hon vill inte? Det kan hon inte mena. Jag måste bara ha henne. Jag kan bara inte leva utan henne längre. Jag har aldrig sett något vackrare. Hon måste bli min, min, MIN!
(Lyfter upp Persefone.) Och vill du inte, så måste jag tvinga dig. Oj, en sån lättviktare du är.... Ja, slå du bara, det har du inget för. Det blir nog bra, ska du se. När du väl härskar i underjorden, kommer du att finna dig i det. Sluta skrika nu! Ser du hålet där, bakom stenen - det är redan ingången till vårt rike.
Bernhard Kauntz, Västerås 1998
Tillbaka till eller till

webmaster@werbeka.com