Vilken trevlig kväll. Det är alltid trevligt hos moster och morbror. De andra gästerna tycks också trivas. Moster berättar roliga historier och alla skrattar - hon också. Hon mår bra. Med femton har man inga problem, då är allting spännande ännu. Vinet är nästan slut, det ser man inte bara på de tomma flaskorna. Hon går ut i köket för att diska, hon är ju en snäll flicka.

Hon är ensam - nej, morbror kommer in. Han kittlar henne, är inte det kul? Plötsligt är hon i vardagsrummet - morbror också, han som hon gillar så skarpt, han är också alltid glad. Men vad gör han nu? Han trycker ner henne på soffan och ligger med hela sin vikt på henne. Vad nu då? Han tar tag i hennes bröst och stönar fram hennes namn. Nej! Nej! Nej! Hon försöker att stöta bort honom, hon skriker "Moster", därutifrån hör hon skratt, men ingen hör hennes skrik. Hon rusar ut i trädgården - ingen aning om hur hon har kommit dit - och gråter. Vad var det som hände?

Hon förstår det inte. Hon är ensam. Vad ska hon göra nu? Ska hon berätta det för någon? Hon gillar ju honom, morbror. En morbror gör väl inte så. Hon går och lägger sig. I morgon kommer hon redan att ha glömt det. Det kommer att bli en dag som alla andra, och ingenting har hänt.

Hon har inte glömt det.