VAD  HAR  ETT  LAG  MED  DRAGDJUR  ATT  GÖRA?


När jag skrev artikeln om lika ord i de fyra stora germanska språken, kom jag att tänka på att det också skulle vara intressant att hitta ord med samma betydelse, men som är olika i alla fyra språken. Det var alls inte enkelt, alltför ofta är det åtminstone två som även har samma ord som grund. Men till slut hittade jag ett: "lag" (som i fotbollslag). På engelska heter det "team", på tyska "Mannschaft" och på nederländska "ploeg". Låt oss alltså titta, om vi hittar något gemensamt för de fyra orden.

    Ordet "lag" finns redan i fornsvenskan, i formen "lagh". Ursprungsbetydelsen är "sällskap", ofta ett glatt sällskap. En avart därtill finns även kvar på tyska, i form av "Gelage", som innebär en fest(måltid). Men visst, ett lag kan man väl anse vara ett sällskap.

En liknande betydelse finner vi i nederländskan, fast med ett helt annat ord som grund. "Ploeg" syftar på en grupp människor, som har ett gemensamt mål.

Det är kanske lite mindre festligt än på svenska, för ordet har som bibetydelser "dagsverke" och "yrke". Det verkar som om grundbetydelsen här hellre är ett arbetslag.

Det tyska "Mannschaft" är ganska tråkigt, man har helt enkelt satt ändelsen "-schaft" på ordet "Mann". Denna ändelse gör att det blir en grupp män helt enkelt. Nu hör jag feministerna redan gnälla i buskarna: "Det finns väl kvinnliga lag också!" Lugn, bara! "Mann" betyder i sin ursprungsform "människa". Det blir uppenbart om man tittar på den indoeuropeiska varianten: "manu-" var en förstavelse, som även den betydde "människa". Feministerna måste hur som helst ha sitt ursprung bland anglosaxerna. I anglosaxistan gjorde man nämligen en ny konstruktion: "wifman", alltså "kvinnomänniska". Och denna "wifman" lever kvar ännu idag, i engelskans "woman".

Fast engelsmännen kanske har behov av flera mänskliga ord, för deras ord för "lag" är "team". Det är visserligen ett mycket gammalt ord, det finns redan i urgermanskan i form av "taumaz" och i urnordiskan "taumr". Fast det betyder egentligen ett lag hästar eller oxar, som är ihopkopplade för att dra en vagn eller en plog. Till engelsmännens försvar kan man kanske säga att "team" i modern betydelse först kom till på 1800-talet.

Och där hittar vi också förklaringen till varför det finns fyra olika ord för samma begrepp. Behovet av ordet "lag" blev ju först akut under 1800-talet, när diverse sportarter slog igenom, så att man kunde bilda lag. Men på 1800-talet handlade det redan om fyra distinkta språk, som vart och ett hittade på ett ord, som man kunde använda för ett gäng, som tävlade tillsammans.

Egentligen hade jag alltså inte hittat, vad jag sökte efter. Jag ville ju finna en betydelse, som sedan gammalt använde olika ord i våra fyra språk. Till slut hittade jag ett, som uppfyllde kraven. Orden "vägg", "wall", "Wand" och "muur" har idag samma betydelse. Och det är gamla ord också. Men vad betydde de för länge sen?

Låt oss börja med tyska, där får vi minst utdelning. "Wand" fanns redan i fornhögtyskan som "want" och i fornsaxiskan som "wand". Det hade betydelsen "vägg, sida". Men i de övriga germanska språken saknas detta ord helt.

Engelskans "wall" däremot finns förankrat i både tyskan (Wall) och svenskan (vall). Fast de finns då endast i en annan betydelse, nämligen som förstärkning av en försvarslinje. Jämför även "vallgrav". I denna betydelse finner vi "vallum" redan i latinet. Det är klart, engelsmännen har ju även präglat uttrycket "my home is my castle", så varför skulle de inte anse en husvägg som en försvarsmur?

Svenskans "vägg" kan man nog knappast se som något stabilt försvar. Ordet finns redan på fornsvenska som "væg" eller "vægger" och förekommer även i fornsaxiskan och i anglosaxiskan. I samtliga fall betecknar det dock "flätverk". Man har också hittat byggnadsrester från yngre stenåldern fram till vikingatiden, som hade väggar av flätade spön. Inget större försvar, som sagt ...

Nederländskans "muur" härstammar också från latinet, från "murus", där det avsåg en vägg, som var murat av sten. "Mur" på svenska och "Mauer" på tyska har samma ursprung, fast då använder man det mest om ytterväggar eller stadsmurar. Formerna "murr, mura, mure" finns genomgående också i fornspråken, även fornengelskan, som sedan tappade denna beteckning. Förmodligen kom den murade väggen tillsammans med romarna norröver, eftersom romarna hade kommit mycket längre i byggnadskonsten än Asterix.
Och Arminius kunde väl klå romarna i slaget i Teutoburger skogen, men bygga hus kunde han säkert inte lika bra som de.

Därmed anser jag mitt självställda uppdrag för fullföljt och kan med gott samvete avsluta detta kapitel.

Bernhard Kauntz, Wolvertem 2013



Tillbaka till , till , eller till

webmaster@werbeka.com