|
Augustinerkyrkan
Gravmonument för
Ärkehertiginnan Marie Christine
av Antonio Canova 1805
 |
|
Uxori Optimae Albertus - Till sin enastående maka, från Albert |
Egentligen är det ingen gravvård, utan ett gravmonument, för det rör sig om en kenotaph (grek. kenos = tom). Marie Christine är begravd i Kapuzinerkryptan.
 |
Det utan tvekan mest betydelsefulla konstverket i Augustinerkyrkan är gravmonumentet i marmor för Ärkehertiginnan Marie Christine. Uppdraget lämnades av hennes make, Albert von Sachsen Teschen, det utfördes av dåtidens mest berömda bildhuggare, Antonio Canova. Den platta pyramidgraven är huggen ur Carrara-marmor, och var så kostsam (85 000 Gulden), att till och med den rike Albert begärde en delbetalning. Vid avtäckningen av gravmonumentet, år 1805, var Canova närvarande i egen hög person. |
Ärkehertiginna Marie Christine, Maria Theresias favoritdotter |
 |
Det 5 meter höga gravmonumentet har en riklig, figural utsmyckning. In i en öppen port skrider dygden med sin urna, följd av två flickor med dödsfacklor. Sen följer kärleken till nästan, ledsagande en blind, gammal man.
Till höger ligger ett sovande lejon, stött mot det finns en sörjande genie och vid dess fötter ligger Marie Christines makes, Albert von Sachsen Teschens vapensköld.
Ovanpå svävar lycksaligheten med en bildmedaljong, föreställande den bortgångna.
|
Gipsmodell i Gipsoteca, Possagno (Canovas födelseort nära Venedig) |
Skulptören Canova använder vid detta gravmonument sitt eget tidigare förslag till ett Tizian-monument. 1790 hade han fått i uppdrag av en adlig venetianare att göra ett utkast till ett minnesmärke "till Tizians ära" i kyrkan dei Frari i Venedig. På grund av uppdraggivarens plötsliga död blev uppdraget dock aldrig förverkligat.
Modellens utkast finns bevarat och visar ett pyramidformat gravmonument, på vilkets framsida Tizians porträtt finns uthugget i relief. Vid ingången ställer Canova det personifierade måleriet, följt av bildhuggeriet och arkitekturen. På andra sidan om ingången står en sörjande ängel.
|
 |
|
Modellutkast för Tizians gravmonument
(ej realiserat)
|
 |

|
| Lycksalighetens genie bär en medaljong |
Ormkransen - evighetens symbol |
 |
 |
 |
| Caritas, kärleken till nästan, leder en blind, gammal man |
Dygden bär en urna,
ledsagad av flickor med dödsfacklor |
sovande dödslejon, sörjande genie, vapensköld av Sachsen Teschen |
Dörren, ett element som återfinns i nästan alla Canovas gravmonument, leder tanken till övergången till en annan värld och till ett annat liv. Den antyder existensen av ett område, som icke är känt för de levande, utan som bara den får ta del av, som överskrider gravens tröskel.
 |
 |
 |
| Detalj: blind åldring |
Detalj: dygden |
Detalj: dödslejon |
|