JELTSIN OCH JAG

Vad är kärlkramp?

Det första jag gjorde, var att gå förbi biblioteket, för att hitta information om kärlkramp. Så här är det:
Hjärtat är en muskel som gör ett arbete. För att kunna utföra arbetet, behöver hjärtat, liksom vilken annan muskel som helst, kontinuerlig tillförsel av blod och därmed syre.
Här fastnade jag redan i min läsning. Vaddå blod? Hela hjärtat är ju fullt med blod, då måste det väl finnas så det räcker? Fast så enkelt var det förstås inte.
Man kan jämföra hjärtat med en maskin, säg en oljepress. Dess uppgift är att pressa ut olja, liksom hjärtats uppgift är att sköta blodcirkulationen i kroppen. Men precis som oljepressen ibland måste smörjas för att kunna fungera - trots att den är full av olja - så måste hjärtmuskeln tillföras blod, så att den kan klara sitt jobb.
Det finns tre stora artärer - kärl - på utsidan av hjärtat, som förgrenas alltmer ju längre ner de kommer och på så sätt förser alla delar av hjärtvävnaden med det nödvändiga syret, som blodet ju transporterar dit.
Om nu ett sådant kärl täpps igen, t.ex. på grund av avlagringar - förkalkningar - i det, kommer allt mindre blod igenom det trånga stället och hjärtat får syrebrist, till att börja med när det måste arbeta hårdare än vanligt. Det säger sig självt att detta blir värre, om det är fler kärl som har förträngningar, samt att det i regel är sämre, ju högre upp de trånga ställena ligger, eftersom då ett större område drabbas.
Hjärtat har dock en förmåga att själv skapa nya vägar till de drabbade områdena, genom att omfördela blodtillförseln från de friska kärlen, så att hela hjärtat kan fungera. Detta förutsätter dock ett långsamt förlopp, där anpassningen kan ske under längre tid.
Om ett av kärlen täpps igen mycket hastigt, t.ex. genom en blodpropp, uppstår i princip samma effekt som ovan, men hjärtat hinner inte bygga upp någon omfördelning från de andra kärlen. I dessa fall leder det ofta till en hjärtinfarkt. Även här beror det i hög grad på var kärlet täpps igen - ju högre upp, desto större område drabbas, desto svårare blir också följderna av infarkten.
Slutligen har jag förstått att kranskärlen även kan få spasmer, kramper alltså, vilket leder till samma symptom som vid igentäppning - och förmodligen är det härifrån namnet kärlkramp kommer.
Kan man då göra någonting för att förebygga kärlkramp?
Jovisst. Även om det finns riskfaktorer som ligger utanför vår kontroll, som kön, ålder och ärftlighet, finns det många andra faktorer, som vi direkt kan påverka. Och det är uppenbara saker, som vi egentligen alla vet om:
Sluta röka! Det är den allra viktigaste enskilda riskfaktorn.
Motionera regelbundet, men utan överdrifter.
Tänk på vad du äter (håll blodfetterna nere).
Minska övervikten.

Till

eller till

webmaster@werbeka.com