MINNESVÄRDA DART-ÖGONBLICK

MEMORABLE DART-MOMENTS

ERINNERUNGSWERTE DART-MOMENTE

City DC
Innan jag blev Cityspelare, var jag på semester hemma i Wien, i Österrike. Jag hade hittat några adresser på internet, av vilka jag besökte några. Men antingen var det stängt där, eller så spelade man e-dart. Reglerna är ju i princip desamma, men en elektrodartmaskin räknar också självmant. Fast den dumma apparaten vet ju inte om en pil sitter eller om den ramlar ner, därför räknar den allt som hittar tavlan. På något ställe blev jag inbjuden till att pröva själv - utan motspelare, bara för att testa känslan. Nåväl, mitt första leg var inte bra, i det andra klarade jag mig ut med 26 pilar. I början på oktober war jag en vecka i Tyskland, i Bonn, men även där har jag bara hittat e-dart klubbar. Tydligen är e-dart mycket mer utbredd i Mellaneuropa. Ändå har jag inte blivit någon vän av det.
En vecka innan serien började spelade jag min första tävling i City-tröjan. Jag måste också nämna att man i vår region spelar ett tie-break efter 39 pilar. Då kastar man bara 3 pilar och det högsta poängantalet vinner detta leg. Andra regioner har avvikande regler, så spelar man till exempel hos somliga till 45 pilar innan tie-break. Nåväl, jag startade i oldtimers och i singel. Jag spelade inte speciellt bra och förlorade alla tre matcherna, sammanlagt med 3-9 i legs. Visserligen kastade jag ut mina tre vunna legs, men jag förlorade samtliga fem tie-break, som vi spelade. Fast det är så att man även i tie-break behöver lite erfarenhet, som jag ännu inte hade ...
City DC
Before I became a player for City, I was on vacation in Austria. I had found a couple of addresses on the internet, of which I visited some, but the place was either closed or they played e-dart there. The rules and distances are the same, but that electronic dartmachine counts as well. And because that ignorant roboter doesn't know if a dart sits or falls out, it counts everything, that hits the board. Somewhere I was invited to have a try myself - without opponent, just to get the feeling. Well, my first leg was not good at all, but in the second I got out on 26 darts. In the beginning of October I was in Bonn, in Germany, but also there I just found e-dartclubs. Apparently the e-dart is played much more in the center of Europe. But I didn't fancy it after all.
One week before the start of the league I played my first tournament in the Citydress. I should mention, that in our region there is a tie-break after 39 darts. Each player throws three darts and the one reaching the higher points wins the leg. Other regions may have other rules, there are some, playing until 45 darts. I started in the Oldtimers competition and in the Single. I didn't play very well, and I lost my three matches. The legs were 3-9. But while I threw out my 3 winning legs, I lost all five tie-breaks, that I played. Had I won all of them instead, I would have won the matches as well. But also in tie-break you need some experience, which I still lacked ...
City DC
Bevor ich City-Spieler wurde, war ich auf Urlaub in Österreich. Ich hatte im Internet ein paar Adressen herausgesucht, die ich dann abklapperte, aber entweder war dort geschlossen, oder man spielte dort E-Dart. Die Regeln sind im Prinzip gleich, nur zählt eine Elektrodartmaschine auch selbst. Der dumme Apparat weiß allerdings nicht, ob ein Pfeil steckt oder ob er herausfällt, deshalb zählt er alles, was die Scheibe trifft. Irgendwo wurde ich eingeladen, es selbst zu versuchen - ohne Gegenspieler, nur um das Gefühl zu probieren. Nun, mein erstes Leg war nicht gut, im zweiten aber schaffte ich es mit 26 Pfeilen. Anfang Oktober war ich eine Woche in Bonn, in Deutschland, aber auch dort habe ich nur E-Dartklubs gefunden. In Mitteleuropa ist E-Dart anscheinend viel mehr verbreitet. Trotzdem bin ich kein Freund davon geworden.
Eine Woche vor Meisterschaftsbeginn spielte ich mein erstes Turnier im City-Dress. Zu erwähnen ist auch, dass man in unserer Region nach 39 Pfeilen ein Tie-break spielt, bei dem jeder nur 3 Pfeile wirft und die höhere Punktezahl dabei das Leg gewinnt. Andere Regionen haben andere Regeln, manche spielen zum Beispiel bis 45 Pfeile. Ich startete bei den Oldtimers und im Single. Aber ich spielte nicht besonders und verlor insgesamt 3-9. Ich warf zwar meine Legs vor 39 Pfeilen aus, aber ich verlor alle fünf Tie-breaks, die ich spielte. Aber auch im Tie-break ist Erfahrung nötig, die ich noch nicht hatte ...

  Paus för förfriskningar och avkoppling mellan två matcher

A break for a drink and some relaxation between two matches

Erfrischungspause und Entspannung zwischen zwei Spielen

Sen började äntligen seriespelet. Denna säsong bestod en match av fyra singlar och två dubbelspel. Jag spelade i vårt B-lag, men ändå i första divisionen i vår region, eftersom vårt andralag hade vunnit division två året innan. Även i serien spelade man flera gånger samma dag, eftersom alla divisionens lag samlades på ett ställe. I första matchen mötte vi vårt (reservbetonade) A-lag och vann 4-2. Jag förlorade min singel, men Patrick och jag vann i dubbeln. Andra matchen blev 0-6, 3-18 i legs. Ett av dessa leg vann vi igen i dubbelspelet. Dagens tredje match förlorade vi också. Det blev 2-4, men i dubbeln var vi ännu en gång framgångsrik. I högsta divisionen fanns det naturligtvis bara starka motståndare, därför var jag inte alltför missnöjd med min personliga insats i debuten.

Then - finally - the league started. A match consisted of four singles and two doubles. I played in our B-team, but nevertheless in the first division of our region, as our second team had won division two the season before. Even in this case a couple of matches were played the same day, as all the teams met at the same place. In our first game we met our A-Team (starting with a couple of reserves) and won 4-2. I lost my single, but Patrick and I won our double. The second match became a disastrous 0-6, 3-18 in legs. But Patrick and I got again one of the legs. The last match of the day we lost as well. It finished 2-4, but vi were once more successful in the double. In the highest division there were only strong teams, of course, so I was not too unsatisfied with my personal results.

Dann begann die Meisterschaft. Ein Match bestand aus vier Einzel- und zwei Doppelspielen. Ich spielte in unserer B-Mannschaft, aber dennoch in der ersten Division unserer Region. Auch hier spielt man mehrere Matches am selben Tag, weil alle Mannschaften zusammentreffen. Im ersten Spiel, gegen unsere (ersatzgeschwächte) A-Mannschaft gewannen wir 4-2. Ich verlor mein Single aber Patrick und ich gewannen im Doppel. Das zweite Spiel wurde ein 0-6, 3-18 in den Legs. Im Doppel holten wir ein Leg davon. Das dritte Match des Tages verloren wir auch. Es wurde ein 2-4, aber im Doppel waren Patrick und ich abermals erfolgreich. In der höchsten Division hatten wir natürlich nur starke Gegner gehabt, daher war ich mit meinem Einsatz nicht allzu unzufrieden.


I förgrund min dubbelpartner Patrick. Singelmatcherna spelas på två tavlor samtidigt.

In the foreground Patrick, my partner in the doubles. Singles are played two at a time.

Im Vordergrund Patrick, mein Doppelpartner. Singles spielt man auf zwei Boards gleichzeitig.

Resten av denna höst stod i framgångens tecken. Först spelade jag en singelturnering i Uppsala. Jag klarade mig bara till förlorarsidan i poolspelet, men där vann jag tre matcher och var plötsligt i B-finalen. Jag förlorade den, men jag var mycket nöjd med mig själv. Min form tyckes för ögenblicket vara ypperlig. Två veckor senare var det en tävling i Eskilstuna. Vi förlorade dubblarna 1-3, men väl för att vi förlorade två tie-break. Med lite tur kunde vi ha vunnit den matchen 3-0. Det räckte inte i singlarna heller - 0-3 (mot Ricky Nauman), 1-3 och 3-0 i poolspelet, men jag hade ett pilsnitt av 16,4 - mellan 501 och 170 till och med 19,9!
Under denna höst åkte Jerry och jag på tisdagarna ofta till Kolbäck, där vi tränade tillsammans med Birjer Jarl. Fast i mitten på december fick även vi en egen klubblokal och sen dess tränade vi två gånger per vecka, då blev det inte så mycket tid kvar för att åka till våra grannar. Även vår lokal låg i källaren, med råa väggar och ingen inredning alls - men vi fick göra med den vad vi ville. Också här visade Jerry sig vara en tillgång, han byggde tillsammans med andra spelväggen, avgränsningen till åskådarplatserna och inte minst bardisken. Klart, detta dröjde till långt efter jul. Men redan på premiäraftonen kastade jag 180 och i en teammatch hade jag en utgång från 109.

The rest of this autumn was rather successful. First I played a single tournament in Uppsala. I made only the losers' round, but there I won three matches and suddenly I found myself in the B-final. I lost that, but I was very satisfied with myself. My form seemed to be very good for the moment. Two weeks later there was a tournament in Eskilstuna. We lost 1-3 in the doubles, but two legs we lost in a tie-break. With a little better luck we could have won that game 3-0. It wasn't enough in the single either - 0-3, 1-3 and 3-0 in the Round Robin, but I had an average of 16,4 - between 501 and 170 even 19,9!
During this autumn Jerry and I often went to Kolbäck on Tuesdays, where we trained together with Birjer Jarl. But in December we got a club house of our own. From then on we had training twice a week, there was not that much time left for our neighbours then. Our site also was in a cellar, just with raw concrete and without anything in it - but we were allowed to change it however we wanted to. Also here Jerry showed his supremity. He build with some help of the others the wall for the boards, the division to the space for the spectators and not at least the bardesk. That took of course until far beyond Christmas. But already on our first evening I threw a 180 and in a temmatch a gameshot of 109.

Der Rest vom Herbst stand im Zeichen der Erfolge. Zunächst kam ein Singleturnier in Uppsala. Ich kam in die Verliererrunde, gewann dort aber drei Spiele und fand mich plötzlich im B-Finale wieder. Das verlor ich, aber ich war sehr zufrieden. Meine Form war tadellos im Augenblick. Zwei Wochen später kam ein Turnier in Eskilstuna. Im Doppel verloren wir mit 1-3, aber wieder verloren wir zwei Tie-breaks. Mit mehr Glück hätten wir das auch 3-0 gewinnen können. Es reichte auch im Single nicht - 0-3, 1-3 und 3-0 in der Round Robin, aber ich hatte einen Pfeilschnitt von 16,4 - von 501 bis 170 sogar 19,9!
In diesem Herbst fuhren Jerry und ich dienstags öfter nach Kolbäck, wo wir bei Birjer Jarl mittrainierten. Aber Mitte Dezember bekamen auch wir ein Klublokal und ab da trainierten wir zweimal wöchentlich, da blieb nicht mehr so viel Zeit für unsere Nachbarn. Unser Lokal lag auch im Keller, mit rohem Beton, ohne jegliche Einrichtung - aber wir durften daraus machen, was wir wollten. Auch hier erwies sich Jerry als Könner, er baute mit Hilfe von anderen die Spielwand, die Abgrenzung zu den Zuschauerplätzen und nicht zuletzt den Bartisch. Das dauerte allerdings noch bis lang nach Weihnachten. Aber schon am Premiereabend warf ich 180 und hatte in einem Teammatch einen Gameshot von 109.


Koncentration vid B-finalen i Uppsala. Min största framgång hittills.

Concentration in the B-final in Uppsala. My biggest success so far.

Konzentration im B-Finale in Uppsala. Mein größter Erfolg bisher.


Till förra kapitlet - To the previous chapter - Zum vorigen Kapitel
Till nästa kapitel - To the next chapter - Zum nächsten Kapitel


Copyright Bernhard Kauntz, Västerås, 2016
Tillbaka till till vårt eller till   av
Back to the   of  
Zurück zu den zur oder zum   vom  


2.7.2016 - webmaster@werbeka.com